3 Moseboken 16:1-24:5

nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)

Att leva i helighet

(16:1—25:55)

Försoningsdagen

(23:26-31; 4 Mos 29:7-11)

16 Herren talade till Mose efter Arons söners död, de som dog när de trädde fram inför Herren. ² Herren sa till Mose: ”Varna din bror Aron så att han inte när som helst går in i helgedomen bakom förhänget där arken och försoningsstället finns för då dör han eftersom jag vill uppenbara mig i molnet över försoningsstället.

³ Detta ska Aron ha med sig när han går in i helgedomen: en ungtjur till syndoffer och en bagge till brännoffer. ⁴ Han ska klä på sig en helig tunika av linne och underkläder av linne, spänna om sig ett linneskärp och vira en turban av linne om huvudet. Innan han tar dessa heliga kläder på sig ska han bada i vatten. ⁵ Israeliternas menighet ska sedan ge honom två bockar till syndoffer och en bagge till brännoffer.

⁶ Först ska Aron bära fram den unga tjuren som syndoffer för sig själv och därigenom skaffa försoning för sig och sin familj. ⁷ Sedan ska han föra fram de båda bockarna inför Herren vid ingången till uppenbarelsetältet ⁸ och kasta lott för att avgöra vilken som är Herrens och vilken som tillfaller Asasel^[a]. ⁹ Den bock som lotten avgjorde åt Herren ska offras av Aron som syndoffer. ¹⁰ Den andra bocken som tillföll Asasel ska levande ställas fram inför Herren till försoning. Sedan ska den skickas ut i öknen till Asasel.

¹¹ När Aron har offrat den unga tjuren som syndoffer till försoning för sig själv och sin familj och slaktat sin syndoffertjur, ¹² ska han ta ett fyrfat med glöd från Herrens altare, fylla sina händer med välluktande rökelse krossad till fint pulver och bära det innanför förhänget. ¹³ Där ska han inför Herren placera rökelsen på glöden så att ett moln av rökelse täcker försoningsstället över arken med förbundstecknet för att han inte ska dö. ¹⁴ Han ska också ta en del av tjurens blod och stänka det med sitt finger framtill på försoningsstället och sedan sju gånger framför den.

¹⁵ Därefter ska han gå ut och offra bocken som folkets syndoffer, bära in blodet innanför förhänget och stänka det på försoningsstället och framför den, precis som han gjorde med blodet från den unga tjuren. ¹⁶ På så sätt skaffar han försoning åt det allra heligaste och renar det från Israels folks orenhet, brott och alla synder. På samma sätt ska han göra med uppenbarelsetältet som finns mitt bland folket i deras orenhet. ¹⁷ Ingen får vara inne i uppenbarelsetältet när Aron går in för att skaffa försoning i det allra heligaste, inte förrän han kommit ut igen och har skaffat försoning åt sig själv och sitt hus och åt hela Israels församling.

¹⁸ Då ska han gå ut till altaret inför Herren och skaffa försoning för det. Han ska stryka av blodet från den unga tjuren och från bocken på altarets horn ¹⁹ och sju gånger stänka av blodet med fingret på altaret för att därigenom rena det från israeliternas orenhet och helga det.

²⁰ När han har fullgjort försoningen för det allra heligaste, uppenbarelsetältet och altaret, ska han föra fram den levande bocken, ²¹ och under det att han lägger sina båda händer på den bekänna Israels folks alla skulder, överträdelser och synder. Han ska lägga dem alla på bockens huvud och skicka ut den i öknen ledd av den man som blivit utsedd till uppgiften. ²² Bocken ska alltså bära bort deras synder till ödemarken och mannen ska släppa den lös ute i öknen.

²³ Därefter ska Aron gå in i uppenbarelsetältet, ta av sig linnekläderna han tog på sig innan han gick in i det allra heligaste och lämna dem där. ²⁴ Sedan ska han bada på en helig plats, ta på sig sina vanliga kläder igen och gå ut och bära fram sitt eget brännoffer och folkets brännoffer och på så sätt skaffa försoning åt sig själv och folket. ²⁵ Han ska också bränna upp fettet från syndoffret på altaret.

²⁶ Mannen som lett ut bocken i öknen ska efteråt tvätta sina kläder och bada innan han får komma tillbaka till lägret. ²⁷ Den unga tjuren och bocken för syndoffret, vilkas blod förts in i det allra heligaste för att skaffa försoning, ska bäras ut utanför lägret och brännas tillsammans med huden och de inre organen. ²⁸ Den som bränner detta ska sedan tvätta sina kläder och bada innan han återvänder till lägret.

²⁹ Detta är en stadga som alltid ska följas: på den tionde dagen i sjunde månaden ska ni ödmjuka er själva och inte utföra något arbete, varken ni israeliter eller utlänningar som lever mitt ibland er. ³⁰ Detta är den dag då ni försonas så att ni blir rena. Ni ska renas inför Herren från alla era synder. ³¹ Det är en sabbat, en vilodag, och ni ska ödmjuka er själva. Stadgan gäller för all framtid. ³² Försoningen ska utföras av den smorde översteprästen som blivit avskild för uppgiften efter sin far. Han ska ta på sig de heliga linnekläderna ³³ och skaffa försoning för det allra heligaste, uppenbarelsetältet, altaret, prästerna och allt folket i menigheten. ³⁴ Detta ska vara en evig stadga för er, försoning ska skaffas för Israels folks synder en gång om året.”

Aron gjorde så som Herren hade befallt Mose.

Varning för felaktiga offer och bestämmelser om blod

17 Herren talade till Mose: ² ”Säg till Aron och hans söner och alla israeliterna: ’Detta har Herren befallt: ³ Den israelit som offrar en oxe, ett lamm eller en get i eller utanför lägret ⁴ och inte för fram det till uppenbarelsetältets ingång som offergåva till Herren inför hans boning, drar på sig blodskuld. Han har utgjutit blod och ska utrotas ur sitt folk. ⁵ Således ska israeliterna som nu offrar på fälten i stället bära fram sina offer till Herren, till prästen vid ingången till uppenbarelsetältet och offra dem som gemenskapsoffer åt Herren. ⁶ Prästen ska stänka av blodet på Herrens altare vid ingången till uppenbarelsetältet och bränna fettet som en välbehaglig doft för Herren. ⁷ De ska inte längre offra till bockdemoner^[b] som de varit otrogna med. Detta ska vara en bestående stadga för dem från generation till generation.’

⁸ Säg alltså till israeliterna: ’Vare sig det är en israelit eller en utlänning som bor bland er som frambär ett brännoffer eller slaktoffer ⁹ utan att föra fram det till ingången till uppenbarelsetältet där det ska frambäras till Herren, så ska han utrotas från sitt folk.

¹⁰ Och jag ska vända mitt ansikte från den person som äter något med blod i vare sig det är en israelit eller en utlänning som bor hos er. Jag ska utrota honom från hans folk. ¹¹ För varje varelses liv finns i blodet och jag har gett er blodet till att stänka på altaret till försoning för er. Det är blodet som ger försoning därför att det är liv. ¹² Det är därför jag sagt till israeliterna att varken de eller utlänningarna som bor bland dem ska äta blod.

¹³ Den som går ut och jagar vare sig det är en israelit eller en utlänning som bor bland er och dödar något villebråd eller en fågel av något slag som får ätas, måste tömma ut blodet och täcka över det med jord, ¹⁴ för varje varelses liv finns i blodet. Det är därför jag har sagt till israeliterna att de aldrig ska äta blod eftersom varje varelses liv är i dess blod. Den som äter blod måste utrotas.

¹⁵ Var och en, israelit eller utlänning, som äter köttet från ett självdött djur eller från ett djur som dödats av ett rovdjur, måste tvätta sina kläder och bada och förbli oren till kvällen. Därefter är han ren. ¹⁶ Men om han inte tvättar sina kläder och badar, är han skyldig och får ta sitt ansvar.’ ”

Inga sexuella avarter

18 Herren talade till Mose: ² ”Säg till israeliterna: ’Jag är Herren, er Gud.

³ Gör inte som folket i Egypten där ni bodde och inte heller som folket i Kanaan dit jag leder er. Ta inte över deras seder. ⁴ Lyd mina befallningar och mina bud noga för jag är Herren, er Gud. ⁵ Den som håller buden ska leva genom dem. Jag är Herren.

⁶ Ingen får ha sexuellt umgänge med en nära släkting, för jag är Herren.

⁷ Ingen får vanära sin far genom att ligga med sin mor; hon är din mor och du får inte ha någon sexuell relation till henne.

⁸ Du får inte ha någon sexuell relation till din fars hustru för det skulle vanära honom.

⁹ Inte heller ska du ha en sexuell relation till din syster eller halvsyster vare sig hon är dotter till fadern eller modern och vare sig hon är född i samma hus eller inte.

¹⁰ Du ska inte ha sexuellt umgänge med din sondotter eller med din dotterdotter för det är en nära släkting och då vanärar du dig själv.

¹¹ Du ska inte ha sexuellt umgänge med din fars hustrus dotter som din far är far till för hon är din syster, ¹² inte heller med din faster för hon är nära släkt med din far.

¹³ Du ska inte ha sexuellt umgänge med en moster för hon är en nära släkting till din mor ¹⁴ och inte heller med din farbrors hustru som du inte får närma dig för hon är din faster.

¹⁵ Du ska inte ligga med din svärdotter, din sons hustru som du inte får ligga med, ¹⁶ inte heller med din brors hustru för det vanärar din bror.

¹⁷ Du får inte ha ett förhållande med både en kvinna och hennes dotter eller sondotter eller dotterdotter, för de är nära släktingar och det är ogudaktigt att göra så.

¹⁸ Du ska inte gifta dig med din hustrus syster så länge din hustru lever för de kommer att bli rivaler.

¹⁹ Det får inte förekomma att du ligger med en kvinna som har menstruation ²⁰ eller ligger med en annan mans hustru, så att du orenar dig med henne.

²¹ Du får inte offra något av dina barn till Molok^[c]. Du får inte vanhelga din Guds namn, för jag är Herren.

²² Du får inte ligga med en man som man ligger med en kvinna för det är avskyvärt.

²³ En man får inte ha sexuellt umgänge med något djur så att han därigenom orenar sig. Inte heller får en kvinna erbjuda sig själv åt ett djur för det är vidrigt.

²⁴ Orena inte er själva genom något av allt detta för så orenar sig de folk som jag kommer att fördriva framför er. ²⁵ Landet har blivit orent. Därför straffade jag dem som bodde där för deras synder och landet spydde ut dem. ²⁶ Ni måste hålla alla mina lagar och förordningar och ni får inte göra er skyldiga till dessa avskyvärdheter, varken ni israeliter eller de utlänningar som bor hos er. ²⁷ Alla dessa avskyvärdheter har folket som bott i landet före er fortsatt med och landet är orent. ²⁸ Gör inte sådana saker för då kommer landet att spy ut er, precis som det spydde ut det folk som var där före er.

²⁹ Var och en som gör sådana avskyvärdheter ska utrotas ur sitt folk. ³⁰ Ni ska alltså lyda mina befallningar och inte ta efter de avskyvärda seder och bruk som fanns före er. Orena inte er själva med dem. Jag är Herren, er Gud.’ ”

Regler för det dagliga livet

19 Herren talade till Mose: ² ”Säg till israeliterna: ’Ni ska vara heliga, för jag, Herren, er Gud, är helig.

³ Var och en ska vörda sin mor och far och hålla mina sabbater, för jag är Herren, er Gud.

⁴ Vänd er inte till avgudar och tillverka inga gjutna sådana åt er, för jag är Herren, er Gud.

⁵ När ni bär fram ett gemenskapsoffer till Herren, ska ni offra det så att det behagar honom. ⁶ Ät det samma dag ni offrar det och aldrig senare än dagen därpå. Det som blir kvar till tredje dagen måste brännas upp. ⁷ Det som äts på den tredje dagen är nämligen vedervärdigt och Herren kan inte acceptera det. ⁸ Den som äter det på den tredje dagen drar över sig skuld, för då vanhelgar han det som var helgat åt Herren och ska därför utrotas ur sitt folk.

⁹ När ni bärgar skörden, ska du inte skörda i hörnen och längs kanterna av fältet och inte heller plocka upp ax som ligger kvar på marken. ¹⁰ Du ska inte heller göra någon efterskörd i din vingård och inte plocka av de nerfallna druvorna. Lämna detta åt de fattiga och åt främlingar, för jag är Herren, er Gud.

¹¹ Ni ska inte stjäla eller ljuga eller bedra varandra.

¹² Inte heller ska ni svära falskt och därigenom vanhelga er Guds namn, för jag är Herren.

¹³ Du ska inte bedra eller röva från någon och du ska inte hålla inne en arbetares lön över en natt. ¹⁴ Du ska inte förbanna den döve eller lägga något hinder för den blinde där han går fram. Frukta din Gud! Jag är Herren.

¹⁵ Förvräng inte rättvisan. Ta inte parti för vare sig fattig eller rik. Döm din nästa rättvist.

¹⁶ Sprid inget skvaller bland ditt folk. Gör inget som riskerar din nästas liv, för jag är Herren.

¹⁷ Bär inget hat mot din bror inom dig. Tillrättavisa honom för att du inte ska göra dig medskyldig. ¹⁸ Du ska inte hämnas eller hysa agg mot någon bland ditt folk utan älska din medmänniska som dig själv, för jag är Herren.

¹⁹ Lyd mina stadgar. Låt inte djur av olika slag para sig med varandra och så inte två olika sädesslag på din åker. Bär inte kläder som är vävda av två olika material.

²⁰ Om en man ligger med en slavinna som ska gifta sig med en annan man men ännu inte är friköpt eller frigiven, ska båda två straffas^[d] men inte dömas till döden eftersom hon inte är fri. ²¹ Mannen ska bära fram sitt skuldoffer inför Herren vid ingången till uppenbarelsetältet. Offret ska bestå av en bagge. ²² Prästen ska med skuldofferbaggen skaffa försoning inför Herren åt mannen för den synd han har begått och han ska få förlåtelse.

²³ När ni har kommit in i landet och har planterat alla slags fruktträd, ska ni inte röra vid den första skörden för frukten ska under tre år betraktas som förbjuden och får inte ätas. ²⁴ Det fjärde året ska hela skörden helgas åt Herren under tacksägelse. ²⁵ Först det femte året ska ni äta av skörden och då kommer skörden att vara desto större. Jag är Herren, er Gud.

²⁶ Ni får inte äta blodigt kött. Inte heller får ni befatta er med spådomar och trollkonster.

²⁷ Ni får inte klippa håret vid tinningarna eller kanten av skägget.

²⁸ Ni ska inte rista in några märken i er hud för någon död eller tatuera er. Jag är Herren.

²⁹ Du ska inte vanhelga din dotter genom att göra henne till en prostituerad, för då kommer landet snart att bli fyllt av otukt och ondska.

³⁰ Håll mina sabbater och respektera min helgedom. Jag är Herren.

³¹ Orena er inte genom att rådfråga de dödas andar och spådomsandar. Jag är Herren, er Gud.

³² Du ska resa dig och visa de äldre vördnad och respekt i fruktan för Gud. Jag är Herren.

³³ Ni ska inte behandla en invandrare illa som lever i ert land. ³⁴ De ska behandlas som israeliter. Älska dem som dig själv och kom ihåg att ni också var främlingar i Egypten. Jag är Herren, er Gud.

³⁵ Var inte oärliga och använd aldrig falska mått på längd, vikt och rymd. ³⁶ Ni ska ha riktig våg och riktiga vikter, likaså riktiga mått av vilka slag de än är. Jag är Herren, er Gud, som ledde er ut ur Egypten. ³⁷ Ni ska hålla alla mina befallningar och stadgar och lyda dem. Jag är Herren.’ ”

Straffen för synd

20 Herren talade till Mose: ² ”Säg till israeliterna: ’Den av er vare sig det är en israelit eller en utlänning som bor bland er som ger sitt barn till Molok måste dö; han ska stenas av folket i landet. ³ Jag ska själv vända mig mot den mannen och utrota honom från hans folk. Genom att ge sitt barn åt Molok har han vanärat min heldegom och vanhelgat mitt heliga namn. ⁴ Och om folket i landet låtsas som ingenting när mannen ger sitt barn åt Molok och inte dödar mannen, ⁵ då ska jag själv vända mig mot honom och hans familj och utrota honom tillsammans med alla andra som är otrogna med Molok.

⁶ Jag ska vända mig mot den som i otrohet rådfrågar de dödas andar och spådomsandar och utrota den personen ur hans folk. ⁷ Ni ska helga er och hålla er heliga, för jag är Herren, er Gud. ⁸ Ni ska hålla mina bud och följa dem, för jag är Herren som helgar er.

⁹ Var och en som hädar sin far eller mor ska straffas med döden, för den som hädar sin far eller mor har förtjänat sitt dödsstraff.

¹⁰ Om en man är otrogen med sin grannes eller någon annans hustru ska både mannen och kvinnan straffas med döden.

¹¹ Om en man ligger med sin fars hustru har han vanärat sin far. Både mannen och kvinnan måste dö, för de har själva förtjänat sitt dödsstraff.

¹² Om en man ligger med sin svärdotter ska båda straffas med döden. De har gjort något vidrigt och så förtjänat sitt dödsstraff.

¹³ Om en man ligger med en annan man så som med en kvinna är det en avskyvärd handling och de ska båda straffas med döden. De har själva förtjänat sitt dödsstraff.

¹⁴ Om en man tar till hustru både modern och hennes dotter är det fruktansvärt. De ska alla tre brännas, för något skändligt får inte finnas bland er.

¹⁵ Om en man har sexuellt umgänge med ett djur ska både han och djuret dödas. ¹⁶ Om en kvinna närmar sig och har sexuellt umgänge med ett djur ska både kvinnan och djuret dödas. De har själva förtjänat sitt dödsstraff.

¹⁷ Om en man gifter sig med sin syster, vare sig det är dottern till hans far eller hans mor, och de ligger med varandra, är det skamligt och han ska offentligt utrotas ur sitt folk för han har vanärat sin syster och får bära sin skuld.

¹⁸ Om en man ligger med en kvinna under hennes menstruation och blottar hennes blodflöde och hon själv blottar det, ska båda utrotas ur sitt folk.

¹⁹ Du ska inte ha samlag med din moster eller faster, för de är nära släktingar och blir då vanärade och drar skuld på sig.

²⁰ Om en man har samlag med sin farbrors hustru har han skändat sin farbror. De får båda bära sin synd och dö barnlösa.

²¹ Om en man gifter sig med sin brors hustru är detta en oren handling. Han har skändat sin bror och de ska därför bli barnlösa.

²² Ni ska lyda alla mina bud och stadgar för att ni inte ska spys ut ur det land som jag vill föra er till och låta er bosätta er i. ²³ Ni ska inte följa sederna hos det folk jag fördriver ut ur landet innan ni kommer, för de har gjort allt detta och därför avskyr jag dem.

²⁴ Därför har jag sagt er att ni ska ta deras land i besittning. Jag ska ge det till er som en arvedel. Det är ett land som flyter av mjölk och honung. Jag är Herren, er Gud, som har avskilt er från andra folk.

²⁵ Ni ska därför skilja mellan rena och orena djur och mellan rena och orena fåglar. Ni ska inte besmitta er genom några djur, fåglar eller krälande djur som jag har avskilt från er som orena. ²⁶ Ni ska vara heliga inför mig, för jag, Herren, är helig. Jag har avskilt er från alla andra folk för att ni ska vara mina.

²⁷ En man eller kvinna som har en ande från en död eller en spådomsande i sig ska ni stena till döds. De har själva förtjänat sitt dödsstraff.’ ”

Guds krav på prästerskapet

21 Herren sa till Mose: ”Säg till prästerna, Arons söner, att aldrig orena sig genom att röra vid en död bland sitt folk, ² utom om det är en nära släkting, en mor eller en far, en son eller dotter, en bror ³ eller en ogift syster som han har haft särskilt ansvar för, eftersom hon inte haft någon man. I hennes fall får han orena sig. ⁴ Som ledare för sitt folk får prästen nämligen inte orena sig och vanhelga sig.^[e]

⁵ Prästerna får inte raka av sig håret eller klippa kanten av skägget och inte heller rista märken på sin kropp. ⁶ De ska vara heliga inför Gud och får inte vanhelga hans namn eftersom de bär fram eldoffer till Herren, sin Guds, mat. De ska vara heliga.

⁷ En präst får inte gifta sig med en prostituerad, en vanärad och inte heller med en frånskild kvinna, för han är avskild för Gud. ⁸ Du ska tänka på att han är helgad för att bära fram offer inför Gud. Du ska hålla honom helig, för jag, Herren, som helgar er är helig.

⁹ En prästdotter som låter prostituera sig vanhelgar sig själv och sin far och ska brännas.

¹⁰ Översteprästen som bland sina medbröder blivit smord med smörjelseolja på sitt huvud och bär de särskilda kläderna får inte låta sitt hår hänga löst eller riva sönder sina kläder. ¹¹ Han får inte komma i närheten av en död människa inte ens genom sin far eller mor får han orena sig. ¹² Han får inte lämna helgedomen och inte vanhelga sin Guds helgedom, för han är avskild genom sin Guds smörjelseolja. Jag är Herren.

¹³ Han ska gifta sig med en orörd kvinna. ¹⁴ Han får inte gifta sig med en änka, en frånskild, vanärad eller prostituerad kvinna. Hon måste vara en orörd kvinna från hans eget folk ¹⁵ för att inte vanhelga sina barn bland folket. Jag är Herren som helgar honom.”

¹⁶ Och Herren talade till Mose: ¹⁷ ”Säg till Aron att den av hans ättlingar i kommande generationer som har någon defekt inte får bära fram mat som offer inför Gud. ¹⁸ Ingen som har en defekt får träda fram, ingen som är blind, lam eller vanställd till sin kropp^[f], ¹⁹ har brutit sina händer eller fötter, ²⁰ är puckelryggig eller dvärg eller har något fel på sitt öga eller har utslag eller skabb på huden eller har skadade testiklar. ²¹ Ingen av prästen Arons ättlingar som har en defekt får träda fram och bära fram eldoffer inför Herren, ingen med defekt får träda fram och offra sin Guds mat. ²² Men han ska få äta Guds mat, både det högheliga och heliga. ²³ Han får däremot inte för sin defekt gå fram till förhänget och inte heller komma i närheten av altaret. Detta skulle vanhelga min helgedom, för jag är Herren som helgar dem.”

²⁴ Mose talade så till Aron och hans söner och till hela Israels folk.

22 Herren talade till Mose: ² ”Säg till Aron och hans söner att de ska visa respekt för folkets offer som de helgar till mig, så att de inte vanhelgar mitt heliga namn. Jag är Herren.

³ Säg till dem: ’För all framtid gäller att om någon av era ättlingar som är oren kommer nära de heliga offergåvor som israeliterna har avskilt för Herren, så ska han stötas bort ur min åsyn. Jag är Herren.

⁴ Ingen av Arons ättlingar som är spetälsk eller som har någon flytning får äta av de heliga offergåvorna förrän han blivit ren. Och den som rör vid en död människa eller som är oren genom sädesavgång ⁵ eller som rör vid något kräldjur som orenar honom eller som råkar röra vid någon som på ett eller annat sätt är oren, ⁶ han ska vara oren till kvällen och får inte äta av de heliga offren, förrän han har badat. ⁷ När solen har gått ner är han ren igen och kan äta av de heliga offergåvorna, som är hans mat. ⁸ Han får inte äta något självdött djur eller något djur som blivit ihjälrivet, för det skulle orena honom. Jag är Herren.

⁹ De ska följa de här föreskrifterna noga för att inte dra på sig skuld och behöva dö därför att de vanhelgat det heliga. Jag är Herren, som helgar dem.

¹⁰ Ingen utomstående får äta av de heliga offren. Ingen som är på besök hos en präst och ingen anställd tjänare får äta av offren. ¹¹ Om prästen dock för egna pengar har skaffat sig en slav, så får denne äta av maten. Det får också en slav som är född i hans hus. ¹² Om en prästdotter gifter sig med någon utanför stammen, får hon inte längre äta de heliga offren. ¹³ Men om hon blir änka eller förskjuten och inte har några barn och därför har återvänt till föräldrahemmet, får hon äta sin fars mat igen. Men ingen utomstående får äta denna mat.

¹⁴ Om någon av misstag skulle äta av de heliga offren, ska han ersätta det heliga till prästen och lägga till en femtedel. ¹⁵ Prästerna får inte vanhelga de heliga offer som Israels folk burit fram till Herren ¹⁶ genom att låta någon obehörig äta heliga offer. Då drar de på sig skuld och straff. Jag är Herren, som helgar dem.’ ”

Godkända offerdjur

¹⁷ Och Herren talade till Mose: ¹⁸ ”Säg till Aron och hans söner och hela Israels folk att om en israelit eller någon annan som bor bland er bär fram ett brännoffer till Herren, vare sig det är ett löftesoffer eller ett frivilligt offer, ¹⁹ kommer det endast att accepteras av honom om det är ett felfritt djur av hankön från nötboskapen, fåren eller getterna. ²⁰ Djur som har något fel får inte offras, för de kommer inte att accepteras.

²¹ Den som offrar ett gemenskapsoffer från nötboskapen eller småboskapen till Herren, vare sig det är för att infria ett löfte eller av fri vilja, måste offra ett felfritt djur, för i annat fall kommer det inte att accepteras. ²² Ett djur som är blint eller brutet eller lemlästat eller som har sår eller skabb eller någon annan hudsjukdom^[g], får inte offras till Herren. Sådana får inte offras som eldoffer på Herrens altare. ²³ Om den unga tjuren eller lammet som bärs fram är missbildat, kan djuret offras som ett frivilligt offer, men är inte acceptabelt som ett löftesoffer. ²⁴ Ett djur som har klämda, krossade, avslitna eller bortskurna testiklar får inte offras till Herren. Ni ska aldrig göra något sådant i ert land. ²⁵ Ni ska inte heller acceptera sådana djur av främlingar för att bäras fram som Guds mat. De kan inte accepteras för er, för de har skador och fel.”

²⁶ Och Herren talade till Mose: ²⁷ ”När en kalv, ett lamm eller en killing föds ska den få stanna hos sin mor i sju dagar, men från och med den åttonde dagen kan den användas som eldoffer åt Herren. ²⁸ Ni ska inte slakta en ko eller en tacka och hennes avkomma på samma dag.

²⁹ När ni bär fram ett tackoffer till Herren måste ni göra det så att det behagar honom. ³⁰ Ni ska äta det offrade djuret samma dag. Lämna inte något av det till följande dag. Jag är Herren.

³¹ Ni ska hålla mina bud och följa dem. Jag är Herren. ³² Ni ska inte vanhelga mitt namn utan jag ska hållas helig bland israeliterna. Jag är Herren, som helgar er ³³ och som har fört er ut ur Egypten för att jag ska vara er Gud. Jag är Herren.”

Högtider

(2 Mos 12:14-20; 4 Mos 28:16-25; 5 Mos 16:1-8)

23 Herren talade till Mose: ² ”Säg till israeliterna: ’Dessa är Herrens högtider som ni ska utlysa som heliga sammankomster inför mig.

Sabbaten

³ Under sex dagar ska ni arbeta men den sjunde är en vilodag, en sabbat för helig sammankomst. Den dagen får ni inte uträtta något arbete var ni än bor. Det är en Herrens sabbat.

Påsken och det osyrade brödets högtid

⁴ Här följer Herrens heliga högtider, som ni ska utlysa vid bestämda tider:

⁵ Herrens påsk är den fjortonde dagen i första månaden, mellan skymning och mörker^[h].

⁶ Det osyrade brödets högtid ska firas inför Herren den femtonde i samma månad. Ni ska då äta bröd bakat utan jäst i sju dagar. ⁷ På första dagen ska en helig sammankomst hållas och inget arbete får utföras. ⁸ Under alla sju dagarna ska ni offra eldoffer inför Herren. Sedan ska ni hålla en helig sammankomst på den sjunde dagen och då får ingen arbeta.’ ”

Den första skördens högtid

⁹ Herren talade till Mose: ¹⁰ ”Tala till israeliterna: ’När ni har kommit in i det land som jag ska ge er och ni har bärgat er första skörd, ska ni bära fram den första kärven av skörden till prästen. ¹¹ Han ska lyfta upp den inför Herren för att ni ska få hans välbehag. Prästen ska lyfta upp kärven första dagen efter sabbaten. ¹² Samma dag ska ni som brännoffer till Herren offra ett felfritt årsgammalt lamm av hankön. ¹³ Ett matoffer ska bäras fram tillsammans med detta och det ska bestå av sex liter fint mjöl blandat med olja. Detta är ett eldoffer, en välbehaglig lukt inför Herren. Bär också fram ett dryckesoffer bestående av 1,5 liter^[i] vin. ¹⁴ Innan ni har burit fram denna offergåva till er Gud, får ni inte själva äta bröd eller färska eller rostade ax. Detta är en bestående stadga för alla kommande generationer var ni än bor.

Pingsten

(4 Mos 28:26-31; 5 Mos 16:9-12)

¹⁵ Räkna sedan sju hela veckor från dagen efter sabbaten, den dag då ni bar fram kärven som lyfts upp som ett offer. ¹⁶ Räkna femtio dagar fram till dagen efter den sjunde sabbaten. Då ska ni bära fram ett matoffer av säd ur er senaste skörd till Herren. ¹⁷ Var ni än bor ska ni bära fram två brödkakor att lyftas upp som ett offer inför Herren. Baka brödet på sju liter fint mjöl med surdeg. Detta är ett förstlingsoffer till Herren. ¹⁸ Tillsammans med brödet ska ni bära fram sju felfria årsgamla lamm, en tjur och två baggar. De ska offras som brännoffer till Herren med matoffret och dryckesoffret som ett eldoffer, en välbehaglig lukt inför Herren. ¹⁹ Ni ska offra en bock som syndoffer och två årsgamla lamm som gemenskapsoffer.

²⁰ Prästen ska lyfta upp dessa offer inför Herren tillsammans med skördens första brödkakor och de två lammen. De är heliga inför Herren och tillhör prästen. ²¹ Den dagen ska en helig samling utlysas. Den ska vara helig för er och då får ingen utföra något arbete. Detta är en bestående stadga från generation till generation var ni än bor. ²² När ni bärgar skörden i ert land, får du inte ta säden närmast åkerrenarna eller plocka upp sädesax som tappats. Lämna kvar det till de fattiga och till främlingarna. Jag är Herren, er Gud.’ ”

Nyårshögtiden

(4 Mos 29:1-6)

²³ Herren talade till Mose: ²⁴ ”Säg till israeliterna: ’På första dagen i sjunde månaden^[j] ska ni ha en dag av sabbatsvila, en minnesdag med hornstöt och en helig sammankomst. ²⁵ Arbeta inte då utan frambär eldoffer till Herren.’ ”

Försoningsdagen

(4 Mos 29:7-11)

²⁶ Herren talade till Mose: ²⁷ ”Försoningsdagen infaller på tionde dagen i den sjunde månaden. Ni ska då samlas till en helig sammankomst, ödmjuka er och bära fram eldoffer till Herren. ²⁸ Arbeta inte den dagen, för det är en försoningsdag då ni ska försonas inför Herren, er Gud. ²⁹ Den som inte ödmjukar sig den dagen ska utrotas ur sitt folk. ³⁰ Och jag ska utrota från folket den som arbetar på den dagen. ³¹ Ni ska inte utföra något arbete. Detta är en bestående stadga från generation till generation var ni än bor. ³² Det här är nämligen en vilosabbat för er och på den ska ni ödmjuka er. Denna sabbat ska ni hålla från kvällen den nionde i månaden till kvällen därpå.”

Lövhyddefesten

(4 Mos 29:12-39; 5 Mos 16:13-17)

³³ Herren talade till Mose: ³⁴ ”Säg till israeliterna: ’Lövhyddefesten ska firas på femtonde dagen, också i den sjunde månaden. Den ska firas inför Herren under sju dagar. ³⁵ Den första dagen är en helig sammankomst. Arbeta inte den dagen. ³⁶ Under sju dagar ska ni bära fram eldoffer till Herren och på den åttonde dagen ska det vara en helig sammankomst och bäras fram ett eldoffer till Herren. Detta är en högtidssamling då inget arbete är tillåtet.

³⁷ Dessa är alltså Herrens högtider som ska utlysas som heliga sammankomster och då eldoffer ska bäras fram till Herren, liksom brännoffer och matoffer, slaktoffer och dryckesoffer varje dag i enlighet med föreskrifterna. ³⁸ Därtill kommer Herrens sabbater och era gåvor, löften och era frivilliga offer som ni ger åt Herren.

³⁹ På femtonde dagen i den sjunde månaden, vid slutet av er skördetid, ska ni fira en högtid under sju dagar inför Herren. Den första och den åttonde dagen i högtiden är vilodagar. ⁴⁰ Den första dagen ska ni ta frukt från era praktfulla träd liksom palmkvistar och lövrika grenar och pilkvistar och sedan glädja er inför Herren, er Gud, i sju dagar. ⁴¹ Fira denna årliga Herrens sjudagarshögtid från generation till generation som en bestående stadga alltid i sjunde månaden. ⁴² Under dessa sju dagar ska ni israeliter alla bo i hyddor ⁴³ för att era efterkommande ska känna till att jag ledde israeliterna ut ur Egypten och lät dem då bo i hyddor. Jag är Herren, er Gud.’ ”

⁴⁴ Mose talade så till Israels folk om dessa Herrens högtider.

Olja och bröd inför Herren

(2 Mos 27:20-21)

24 Herren talade till Mose: ² ”Säg till Israels folk att skaffa fram ren olja av pressade oliver till lampstället så att lamporna ständigt kan brinna. ³ Utanför förhänget framför förbundstecknet i uppenbarelsetältet ska Aron sköta om dem varje kväll och morgon så att de brinner natten igenom inför Herren. Detta är en bestående stadga som ska gälla generation efter generation. ⁴ Lamporna i lampstället av rent guld ska ständigt brinna inför Herren.

⁵ Av siktat mjöl ska du baka tolv bröd och använda fyra liter mjöl till varje bröd.