Add parallel Print Page Options

Messias ankomst och mottagande

(12:1—14:21)

Jerusalems fiender förgörs

12 En profetia: Herrens ord om Israel. Herren, som har spänt ut himlen, lagt jordens grund och format människans livsande, säger: ”Jag ska göra Jerusalem till en berusande bägare för alla grannfolk. Också Juda ska belägras, liksom Jerusalem. På den tiden ska jag göra Jerusalem till en tung sten för alla folk. Var och en som lyfter den ska göra sig illa. Alla folk på jorden ska samla sig mot den. På den dagen, säger Herren, ska jag slå varje häst med panik och deras ryttare med vanvett. Men mina ögon ska vaka över Juda folk, medan jag slår alla folkens hästar med blindhet. Då ska ledarna i Juda tänka: ’Jerusalems invånare har sin styrka i härskarornas Herre, sin Gud.’

På den dagen ska jag göra ledarna i Juda till ett brinnande fyrfat bland ved, en brinnande fackla bland sädeskärvar. De ska förtära alla folk i alla riktningar runt omkring, men Jerusalems befolkning ska förbli i Jerusalem.

Herren ska först rädda boningarna i Juda, så att inte Davids ätt och Jerusalems invånare äras mer än Juda. På den dagen ska Herren beskydda Jerusalems invånare. Den svagaste bland dem ska på den dagen bli lik David, och Davids ätt ska vara som Gud, som en Herrens ängel framför dem. På den dagen tänker jag förgöra alla folk som kommer mot Jerusalem.

Klagan över Den genomborrade

10 Över Davids ätt och över Jerusalems invånare ska jag utgjuta en nådens och bönens ande[a]. De ska se upp till mig som de har genomborrat, sörja honom som man sörjer den ende sonen och gråta bittert som man gråter över den förstfödde. 11 Den dagen ska sorgen i Jerusalem bli lika stor som sorgen över Hadad-Rimmon på Megiddoslätten. 12 Landet ska sörja, släkt för släkt: Davids släkt för sig och dess kvinnor för sig, Natans släkt för sig och dess kvinnor för sig, 13 Levis släkt för sig och dess kvinnor för sig, Shimis släkt för sig och dess kvinnor för sig, 14 alla de övriga släkterna var för sig och deras kvinnor för sig.

Den renande källan

13 ”Den dagen ska en källa öppnas för Davids ätt och för Jerusalems invånare, för att rena dem från synd och orenhet.

Den dagen, säger härskarornas Herre, ska jag utplåna allt vad avgudar heter ur landet, så att man inte mer kommer ihåg dem. Även profeterna och orenhetens ande ska jag driva ut ur landet. Om någon fortfarande profeterar, ska hans far och mor, som fött honom, säga till honom: ’Du får inte leva, för du talar lögner i Herrens namn.’ Och hans far och mor, som fött honom, ska sticka ner honom när han profeterar.

Den dagen ska varje profet skämmas för sina profetiska syner och inte längre klä sig i håriga profetkläder för att bedra[b]. Han ska säga: ’Jag är ingen profet. Jag är bonde och har levt av jordbruk sedan ungdomen.’[c] Om då någon frågar honom: ’Vad är det för sår du har på kroppen[d]?’ svarar han: ’Dem har jag fått hemma hos mina vänner.’

Herden slås, fåren skringras

Upp, svärd, mot min herde,
    mot den man som stod mig nära,
    säger härskarornas Herre.
Slå herden, så att fåren skingras![e]
    Jag lyfter min hand mot de små.
I hela landet, säger Herren,
    ska två tredjedelar utplånas,
    men en tredjedel ska bli kvar där.
Den tredjedelen ska jag föra genom eld,
    rena den som silver renas,
    pröva den som guld prövas.
De ska ropa till mig,
    och jag ska svara dem.
Jag ska säga: ’Det här är mitt folk,’
    och de ska säga: ’Herren är min Gud.’ ”

Herren kommer och regerar

14 Se, Herrens dag kommer! Då ska man plundra dig och fördela[f] bytet.

Jag ska samla alla folk till strid mot Jerusalem. Staden ska intas, husen plundras, kvinnorna våldtas och halva staden föras bort i fångenskap, men resten av folket ska inte fördrivas.

Då ska Herren dra ut och strida mot dessa folk, så som han stred på slagets dag. Hans fötter ska den dagen stå på Olivberget, som ligger mitt emot Jerusalem, i öster. Olivberget ska dela sig mitt itu från öster till väster, till en mycket stor dal. Halva berget ska falla åt norr och halva berget åt söder. Ni ska fly genom dalen mellan mina berg, för dalen mellan bergen ska sträcka sig ända fram till Asal. Ni ska fly som ni flydde för jordbävningen på judakungen Ussias tid.[g] Då ska Herren, min Gud, komma och alla heliga med honom.

Den dagen ska det inte finnas något ljus, himlaljusen ska förmörkas.[h] Det blir en unik dag, utan växling mellan dag och natt. När det blir kväll är det fortfarande ljust. Herren vet allt om hur den dagen ska bli.

Den dagen ska friskt vatten rinna fram från Jerusalem, hälften mot östra havet, hälften mot västra havet, både sommar och vinter ska det bli så.

Herren ska vara kung över hela jorden. På den dagen ska Herren vara en och hans namn det enda.

10 Hela landet från Geva till Rimmon, söder om Jerusalem, ska förvandlas till en slätt. Men staden ska resa sig och bli kvar på sin höjd, från Benjaminporten till den plats där den förra porten stod, till Hörnporten, och från Hananeltornet till de kungliga vinpressarna. 11 De ska få bo där, och det ska aldrig mer vigas åt förintelse. Jerusalem ska vara tryggt.

12 Detta är den plåga Herren ska slå alla de folk med som stred mot Jerusalem: Deras kött ska ruttna bort medan de ännu står på sina fötter, deras ögon ska ruttna i sina hålor och deras tungor i deras mun. 13 Herren ska den dagen skapa stor panik bland dem, så att man vänder sig mot varandra och slåss inbördes. 14 Juda ska också strida i Jerusalem. Alla grannfolkens rikedomar ska samlas, stora mängder av guld och silver och kläder. 15 En liknande plåga ska drabba hästar, mulåsnor, kameler, åsnor och alla andra djur i dessa läger.

16 Men alla överlevande från alla de folk som anföll Jerusalem ska dra dit upp, år efter år, för att tillbe kungen, härskarornas Herre, och för att fira lövhyddefesten. 17 Men om någon av jordens släkter inte drar upp till Jerusalem för att tillbe kungen, härskarornas Herre, ska de inte få något regn. 18 Om egypterna inte drar dit upp och deltar, ska de inte heller få regn. Det är den plåga Herren låter drabba de folk som inte drar upp för att fira lövhyddefesten.[i] 19 Detta är straffet för Egypten och straffet för andra folk som inte drar upp för att fira lövhyddefesten.

20 Den dagen ska det stå på hästarnas bjällror: ”Helgad åt Herren”, och kokkärlen i härskarornas Herres hus ska vara som offerskålarna framför altaret. 21 Varje kokkärl i Jerusalem och Juda ska vara helgat åt härskarornas Herre, och alla som kommer för att offra ska ta ett av kärlen och använda för tillredning. Den dagen ska det inte längre finnas någon kanané[j] i härskarornas Herres hus.

Footnotes

  1. 12:10 Eller: Ande
  2. 13:4 Tanken kan också vara: …för att inte bli avslöjad.
  3. 13:5 Grundtextens innebörd är osäker i den sista satsen.
  4. 13:6 Ordagrant: …mellan dina händer.
  5. 13:7 Jfr Matt 26:31 Jag ska slå herden…
  6. 14:1 Syftar uppenbarligen på Jerusalem, se följande vers.
  7. 14:5 Grundtextens innebörd är osäker. Enligt Septuaginta börjar versen: Dalen mellan mina berg ska spärras…Den ska spärras som vid jordbävningen…
  8. 14:6 Eller: …inte längre finnas någon kyla eller frost.Grundtexten är svårförståelig.
  9. 14:18 Grundtextens innebörd är osäker.
  10. 14:21 Eller köpman.